Optimising life into life

Jag kan nog helt klart säga att jag aldrig haft så mycket tid som nu. Innan jag flyttade till Malmö jobbade jag som sagt 60-70 timmars jobbveckor, och innan dess pluggade jag heltid samtidigt som jag jobbade heltid. När jag ser tillbaka fattar jag verkligen inte hur det gick till, men man var ju tvungen att prioritera. Alltså, ingen träning, matlagning eller typ något annat. Bara jobb som gällde.

Mitt liv ser inte ut så längre, och det är jag himla glad för. Men samtidigt känner jag att jag nu har så pass mycket tid att det finns en risk för att man börjar slösa tid på onödiga saker som tar energi. Och visst, det finns inget som heter "slösa" tid. Tid är tid är tid är tid. Men jag ser tid som energi, och sedan jag flyttade till Sverige har jag haft tid att märkt hur vissa saker tar så jävla mycket energi som faktiskt inte är värd min energi. Jag kan lägga den energin på annat. Och ja, där kvalar jobb in rätt högt på listan (shoot me), men också träning, litteratur och pengar, för fan vad det är roligt att lära sig om pengar har jag upptäckt. Hur som helst, det finns två saker man kan skita i att lägga energi på (om det nu tar energi från en alltså - det gör det för mig) utan att allt går åt helvete. Såhär gör man.

1. KLÄDER
Alltså jag dör vad tråkigt det är. Jag har denna uppenbarelse varje gång jag måste handla nytt. Jag handlar nämligen inte kläder för att det är "kul" (svettas i ett omklädningsrum = hell on earth) utan bara när jag verkligen behöver kläder. Dessvärre händer detta relativt ofta, typ en gång varannan månad eftersom jag konstant bara har ETT par byxor och typ TRE par tröjor eller skjortor som jag använder tills de slits ut och alltså går sönder. En fördel här är ju att man då kan gå tillbaka till affären med kvittot och kräva pengarna tillbaka (know your statutory rights osv) men det blir ju fett jobbigt om de inte har samma plagg i butik längre. Alltså, lösningen på detta helvete: skaffa dig en uniform. Tänk Mark och Barack. Personligen känner jag att jag har för viktiga saker att tänka på för att tänka på vad jag ska ha på mig. Alltså VEM BRYR SIG. Samtidigt - vill inte känna mig ful. Jobbig balans. Men lösningen är alltså att skaffa uniform. Min uniform är svarta byxor/jeans (svinsvårt att hitta om man har minsta lilla antyda till rumpa, ännu värre om man har en chunky trunk, köpte därför tre par när jag hittade rätt i helgen. dyrt men blir billigare i längden, framförallt i tid och energi) och grå tröja. Se nedan. Har cirka tusen gråa tröjor och det är så gött.

2. MAT
Ok, mat är ju lite knivigare kanske (hehe, see what I did there?). Man måste ju äta, dessutom är det kul att laga mat och roligt att experimentera osv. Men pallar man experimentera en onsdagskväll på Coop efter en åtta timmars arbetsdag och ett cardiopass på det? Alltså, nä. Man gör inte det. Då blir det ofta att man äter samma gamla bolognese man gjort i tusen år, som visserligen är god och fyller sin funktion, men fan vad trist det blir i längden. Dessutom kastar man väl ner en chokladkaka eller några liter glass i korgen med, så spenderar man 200 spänn mer än man hade tänkt. Klassikern.

Därför är jag så glad att jag nu upptäckt fenomenet veckohandling i kombination med vegomatsedel.se (OBS ej sponsrat inlägg hehe). Vegomatsedel ger dig en shoppinglista för en hel veckas mat för fyra personer (perfekt om man är två, då har man matlåda med sig till jobbet dagen efter). Följden i vårt hushåll har blivit att man nu kan öppna vår kyl och tänka "herregud vi har ingen mat hemma", för vi har längre inget plockkäk utan bara mat som kräver faktisk förberedelse och tillagning. Hittills har jag bara haft positiva feels från detta. Sparar helt otroligt mycket pengar - veckohandling av käk för två personer både frukost, lunch och middag, cirka 1000 SEK. För båda två. Helt orimligt egentligen. Man lär sig en massa intressanta saker om mat (hade tex aldrig hört talas om shitakesvamp eller chipotlechilis, men det kanske bara är jag) och får uppleva nya rätter man tillagat själv (kan alltså ta mer eller mindre olja om man känner för det, jag vill ofta ha mycket mindre än vad recept säger), allt utan att behöva tänka. Alltså jag tänker så mycket som det är och tar tillräckligt med beslut utanför hemmet, att hemma är det så jäkla gött med ett recept som säger åt mig exakt vad jag ska göra. Älskar sånt. Däremot skulle jag inte vilja äta soylent för att kunna skapa mer tid att t ex jobba. Att laga mat är för mig en viktig meditativ process, men att ta beslut om vad man ska laga för mat är i mitt fall bara ångestframkallande och alltså motsatsen till meditation.

Ovan är mina best life hacks. Egentligen handlar det om att planera för att minska ångest och ta vara på tid och energi för alla göttiga saker i livet. Och jag är så glad att jag haft tid att upptäcka detta.

New York's drizzling

I've always said I think London has an undeservedly bad rep for its weather. True, it's often grey, and the cold is damp as opposed to dry, but it rarely rains. It rains a lot more in Scandinavia than in London (nb this is completely anecdotal), and from my short NYC stint, it's safe to say New York is pretty wet too.

We don't get disappearing skyscrapes in Britain, so this is pretty exciting

I really like New York though, even if it isn't with the same passion I felt when I first visited Paris, or, indeed, London. That might be part of growing up, and being fairly well-travelled. Things seem less new now, because they are - particularly when travelling to other metropolitan cities in Western countries. I went to Budapest two years ago, and that was something else for sure (and I'd recommend everyone to go!). Anyway - New York, New York. I could see myself living here for a while, and over the past few weeks I've tinkered with the thought of perhaps moving over for a month or so. My best friend lives here, and my addiction to lobster rolls is developing rapidly.

Lobster rolls at Luke's Lobster - just take my money, will you?

I do feel like New York is more exciting than London. I know, shock horror. I'm pretty good at branching out in London (I mean I've even given it its own IG hashtag because that's how much of a millenial I am, vom vom) but last night we stumbled over a burlesque show in a tiny little venue in LES, and that's never happened once in the 8 years I've spent in London. And the night before we ended up in the most amazing Indian restaurant I've ever been to - it was covered in christmas fairly lights (love a good fairy light), and the food was cheaper than chips. It was a thoroughly bizarre and wondrous experience, and London's Brick Lane literally pales in comparison.

            "No filter needed" has never been truer.

I've been lucky to get the full NYC experience. It's been a glorious mix of work, shopping, food, drinks and cuddles with my bmfl. We've visited museums and speakeasies, swanky bars and gritty bookshops, posh boutiques and extraordinary food markets. And tomorrow evening we're going to a house party in Williamsburg, which feels like it'll be all the lols. So yeah, NYC has been very good indeed. And there's more to come - the bf and I will come back to NYC over Easter, in less than a month(!).

Ps if you need something to put a smile on your face today, read Jeremy Corbyn's OOO. It's a brilliant piece of literature (as expected).